Jag inser nu att den oro jag kände när Ipred gick igenom var överdriven. Dels för att man tydligen kan komma undan med ursäkten att nätverket var öppet, eller att en fond ska hjälpa de som blir anklagade, men framförallt eftersom flera internetleverantörer, bland annat T3 som jag har abonnemang hos, inte lagrar några kunduppgifter. Alltså kan jag ladda ner hur mycket jag vill och Henrik Pontén har inga som helst medel för att ställa mig inför rätta. Om någon månad kommer det vara övertydligt hur effektlös Ipred är.
Visst känns det bra att antipiratlobbyns planer krossas men samtidigt känns det också onödigt. Alla försök från film- och musikinndustrin att stoppa den illegala fildelningen är endast slöseri på resurser då det är helt omöjligt vrida tillbaka den tekniska utvecklingen. Det enda vettiga att göra är såklart att legalisera fildelningen.
För övrigt hatar jag djurättsaktivister. Jag trodde alla visste vid det här laget att minkarna bara dör och förstör ekosystemet om man släpper ut dem. De misstänkta är dessutom äldre än mig! Djurrättsaktivister är nog den mest idiotiska typen av aktivister. Även om jag kan sympatisera med flera av deras åsikter så kan jag verkligen inte förstå hur man kan välja att engagera sig för att rädda några minkar istället för att försöka rädda de 50 000 barn som dör varje dag p.g.a. svält och svältrelaterade sjukdomar. Endast anarkister är värre.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Att vara djurättsaktivist handlar inte bara om minkar eller att släppa ut minkar (håller med). Men djur är också kännande varelser och det står faktiskt inte i motsättning till varandra att vara för mänskliga rättigheter och för djurens rättigheter. Att människor lider är ingen ursäkt för att vi ska låta djur lida också. Vi delar på den här planeten. Undersökningar visar faktiskt istället att djurplågare ofta också misshandlar människor. Det finns inget bestämt litet mått för omtanke och empati... tvärtom kan det ena gynna det andra. Alla levande varelser har nytta av respekt för andra levande varelser, även vi.
Exempelvis med mindre köttätande skulle maten räcka längre i tredje världen, med färre djurtransporter blir det mindre utsläpp, uppfödningen av biffkor i Brasilien hotar inte bara urskogen utan också indianernas liv där de mördas av stora jordägare för att kunna göra betesmark. Etc.
Strimma
Som sagt, jag sympatiserar med många av åsikterna, och jag håller med dig i det du säger. Men, om valet står mellan att hjälpa en människa eller hjälpa ett djur så kommer jag alltid att välja människan. Världen är så jävlig och människor lider något så fruktansvärt, alla resurser borde läggas på att göra världen till en bättre plats
Så den stora skillnaden mellan mig och djurrättsaktivister är väl kanske att jag anser människan ha ett högre värde än ett djur.
Skicka en kommentar